Simma eller sjunk
Jag har valt att simma, även om det funnits dagar som jag sjunkit så djupt att jag nästan nått botten.
Men just nu håller jag mig flytande och håller ögonen öppna efter ny mark att försöka kravla mig upp på.
Liknelser och metaforer. Dem hjälper mig att synliggöra min situation. Beskriva för mig själv... så att jag förstår? Det är nog mycket jag aldrig kommer att förstå ocm mycket, men erfarenheter har hjälpt mig att växa och "se".
Jag undrar ibland hur jag kunde vara så blind, eller var det naiv? Jag vet inte vilket ord som passar bäst att beskriva det jag tänker på. Men jag har i alla fall förstått att jag själv är en stor, stor del i att det blivit som det blivit. Jag tror jag känner mig själv rätt väl, det finns sidor jag inte riktigt kan greppa, men i det stora hela så vet jag nog vem "jag" är. Jag vet mina styrkor och jag vet mina svagheter och det är bra. Det som är mindre bra är att det har tagit sådan tid och att det har lett till den situation jag nu är i. Jag vill inte vända om, aldrig, men jag hade kanske kunnat gjort saker annorlunda? Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag måste blicka framåt och hoppas och tro att det jag ser framför mig är början på något nytt och bra!
